oksmans

Jag önskar att vi sågs ibland och kunde vara glada, som innan och jag saknar våra dagar. Våran saga fick ett slut för kortsicktigt, visste aldrig om jag kunde ta oss två på riktigt. Var det så viktigt? fan det verkar inte bättre, skulle du förlåta mig om du fick smälla mig på käften? Jag vet inte vad jag betyder överhuvudtaget och att inte veta nått det gör mig fan galen. Ser inte skillnad på vaken eller sömn, för du finns här hela tiden så att allting blir en dröm. Kanske är jag efterbliven och har inte fattat, att slutet har kommit och förhållandet är tappat. Vet inte, kan du kanske ge mig en förklaring? varför jag älskar dig för jag har faktist ingen aning. Kanske borde glömma, sluta tänka på det hela, men utan dig så vet jag fan om jag vill leva. För du ska veta att jag saknar dig nåt sjukt & jag vill inget hellre än att vara hos dig nu. Allt har blivit grått sen den jävla dan, kanske min kropp är vid liv men min själ är begravd. Du har lärt mig saker trots hela sveket. Jag ångrar då och då att jag tog det första steget. Utan dig så kommer jag att falla sönder. Pallar inte alla mönster som är utanför mitt fönster. Jävla skit, jag faller sönder och samman. Jag vill gå vidare, så jag sörjer och samlar på mina krafter, men dom verkar bortgångna. Du är borta nu och det blir jävligt svårt att somna. Kan du komma tillbaka till mig nu? för vår saga den är slut, men jag vill prata med dig nu. Jag är svagare nu. Jag kan lika gärna stanna här och se i luften. För du är borta och jag måste inse att tiderna som vi har tappat allting & det är mitt fel. Det känns så fel men vad kan jag göra åt detta?
När det var du som lämna mig och tog med mig mitt hjärta.